Har gått i väntans tider på detta med skolan. 13 dec fick jag veta att jag var 43:e reserv.. Och de är 44 st i klassen..hmm tänkte jag, det innebär att över 40 st ska tacka nej eller så för att jag ska komma mig in.

Jag fick ett mail om förfrågan om jag ville stå kvar som reserv. What the hell tänkte jag, lika bra jag gör de.
Sagt & gjort jag tackade ja till min reservplats.

Sen den dagen har jag gått i stora funderations tider.. Ska jag eller ska jag inte börja skola om jag kommer in ?
Kommer jag fixa 3 år ?
Osv osv.. Tusen tankar och funderingar.

Den största av dem alla är ju: hur gör jag med Elis ??
Har säkert skrivit de tidigare. Men eftersom hans pappa jobbar med så konstiga tider så vet man aldrig när han börjar eller slutar sin arbetsdag.
Vi har nära & kära som finns till hands. Men även dem har ju sina liv & jobb m.m

Jag vet att allt går om man bara vill! Det vet jag. Men att mina funderingar kring detta med Elis återkommer går bara inte undvika.

Så varje dag snurrar dessa tankar i mitt huvud!
Men så har jag även hunnit tänka att , nämen jag kommer ändå inte in på skolan, så varför gå och fundera så mycket?

Tills igår då jag öppnade min mail och jag hade fått ett nytt mail från skolan...
Jag är nu 3:e reserv!! Förstår ni, "bara" 4 person behöver tacka nej eller hoppa av just nu innan skolan & jag kan bli erbjuden att börja..

Hur gör jag om dom ringer mig och säger jag ska börja ?? Att de är 4 st som hoppat av... Det är ju snart skolan börjar... Min mage börjar vända sig ut & in snart..
Mina nerver ligger numer utanpå skinnet.. Mina funderingar & tankar är nu 1000 gånger värre & större..

Hur gör jag ?! Tacka nej eller ja om jag ev. får de där samtalet ?

Hur blir de med Elis ?

Fixar jag detta ?

Osv

Osv....