En dag som ska vara extra fylld med glädje och härlig stämning... Men jag har svårt för de, varje år.. 

Är möjligen dagen innan julafton jag kan känna att ångesten är borta..  

Men just detta med att man ska måsta "tvingas" välja bland vilka nära och kära man ska fira med.. Vi har ett par stycken som vill att man firar med dem.. 

Vi bor där vi bor och några av de våra bor där dem bor, avstånden mellan oss gör inte saken lättare ! 

En känsla jag får (det är ingen som sagt nå!) är att en del inte riktigt förstår vårat val av att fira hemma, men jag får så ont i magen av att tvingas välja vem man ska fira hos, så då tycker jag de bästa är att vi numera firar julen hemma! Och den som vill får komma till oss istället. Vilket innebär att de kan bli så de bara är våran egen lilla familj som firar om en del väljer att inte komma hit till oss & de förstår jag, pga av avstånd och att de finns andra familjer dem vill fira med. 

Med detta inlägg är de inte menat med att "hoppa" på någon på något vis! 

Utan detta är bara min egna ångest som kryper fram för en dag som man ska längta efter. 

Som inte är någon dag nästan som jag längtar efter.. 

Önskar bara att valet jag gjort vore enkelt och inte ångestfyllt. Jag önskar man kunde vara hos alla samtidigt! Men våran förmåga att kunna dela upp oss och bli flera finns tyvärr inte. 

Det var så mysigt och härligt fira julen hemma förra året, skapa våra egna traditioner och minnen av julen i vårt hus. Vi hade en del av släkten som var här och firade med oss ( och de va så mysigt! ) , men en stor del som saknades ändå. 

Min högsta önskan är att kunna vara alla samlade till denna mysiga högtid!