Livet leker

Igår blev Elis hela 3 veckor gammal :) Vår lilleman ♥
Jag kan inte sluta titta på honom eller lukta på honom då man håller han. Han är så himla go & så himla vacker vår pojke! 
Mitt hjärta bara bubblar av kärlek till honom - Elis & Macke förgyller mina dagar!

Tiden finner sig inte riktigt alls på samma sätt att kunna sitta & blogga. Men nu passar jag på att skriva lite grann då lilleman sover en stund. Jag ska även ta mig tid att skriva ner en förlossningsberättelse som är efterfrågad - tids nog kommer den.. :)

11 dagar efter att Elis föddes fick vi åka hem från Sunderbyn (5 okt) , han vägde då 4140 g. Så på fredagen (marknadsfredagen) skulle vi till BVC på första kontrollen/inskrivning. Då vägde han 4195 g. Han hade då "bara" gått upp 55 g på 3 dagar.. Vilket BM inte riktigt tyckte var tillräckligt.. Så vi fick en ny tid redan onsdag veckan efter, alltså onsdagen som var.
Detta ledde till att jag fick lite stress inom mig efter helgen inför nästa besök..

Och pricken över i:et så fick jag förmodligen ett gallanfall natten mot tisdag. Det var det värsta jag varit med om så ont jag fick. Kändes som ett bälte drog åt runt revbenen och under bröste. Kunde inte andas så jag hyperventilera mig igenom smärtan.
Slutade med att vi ringde upp till VCT & vi fick åka in dit mitt i natten. Alltså det går inte förklara känslan & smärtan, men kan då säga att det var värre än att föda barn. Under hela tiden där uppe så hann jag tänka på hur gör vi om lilleman blir hungrig? jag kan inte amma honom nu då jag har så fruktansvärt ont. men han sov så gott i babyskyddet.
Eftersom de inte fanns så mycket att ge mig då jag ammar lilleman så tog de lite tid för dem att hitta något jag kunde få. Slutade med att jag fick en supp, minns inte vad medicinen heter. Men den lindrade då. Kring 02.00 gick vi ner till avdelningen och fick ett rum för oss själva, där vi kunde vara en stund för att se hur jag mådde och sen för att bestämma oss om vi ville stanna över natten eller om vi skulle åka hem. Men vi beslutade för att stanna ifall jag fick så där ont igen & för att slippa väcka upp Elis.

Vi somnade väl kring 4. Men min smärta hade inte släppt helt och hållet. Men somnade och vaknade kring 7 tiden då lilleman blev hungrig.
Smärtan var som bortblåst då - Grymt skönt!
Vi somnade om en stund & kring 9 kom läkaren på rond och frågade lite. Mitt urinprov hade visat lite. Så dom ville ha ett nytt för att skicka på odling. Efter att läkaren hade pratat med mig fick vi åka hem. Fick med mig en supp ifall jag skulle få ett nytt anfall.

Och onsdag for vi på det "efterlängtade" BVC besöket. Som jag hade gruvat mig för att han inte hade gått upp tillräckligt för henne.. Hon frågade mig hur de var & hur det funka med amningen. Så jag sa som det var att jag var stressad över att han var tvungen gå upp en viss mängd för att hon skulle vara nöjd & det kändes även som om jag höll på sina i mjölken över stressen..
Men oj oj då sa hon inte ska jag vara stressad för de, för hon är ingen sådan som tjatar om vikten o bla bla bla...
Hmm... Inte?
Nåja han hade då gått upp till 4320 g så det var bra! =) Och han var 54 cm lång.
Så nu tänker jag inte mer på det dära! Ska bli spännande att se imorgon hur han har gått upp.

Torsdagen ringde en läkare och sa jag hade nå bakterier i urinen.. Men de konstiga är ju att jag känner ju inte av nå symtom.. Så nu har jag fått en ny antibiotikakur jag ska äta i 7 dagar.. Så jag börjar fundera på om anfallet kan ha nånting med denna bakterie i urinen att göra?
Den som lever får se!

Sen Elis ploppade ur så har jag gått ner hela 13 kg! :) Det är jag gode glad över. Så nu försöker jag vara ute och röra på mig nästan varje dag. Sen tycker jag inte att jag äter lika "mycket" som förr & godis o sånt är jag inte heller lika sugen på. Vilket är bra :)

Vad mer ska jag säga..

Våra dagarna går nu mera ut på att mysa så mycket vi kan tillsammans då macke är pappaledig och är hemma :) Elis äter, skiter & sover mest ;) De stunder han är vaken så är han en mycket nyfiken kille som har fullt upp med att kolla sig runt. Älskade barn! ♥
Har även en del besök också. Samt att vi är ute och tar oss promenader, Elis älskar att åka barnvagn - han somnar så fort man klär honom för att gå ut, han vet vad som väntar :)
Jag vill inte macke ska börja om att jobba, för det är så otroligt skönt att ha honom här hemma! Han är så duktig att hjälpa till med ALLT och då menar jag allt!

Ne nu har ni fått en liten uppdatering om vad som händer o har hänt.. :)


Lilleman & Mamma
♥KÄRLEK♥


Kommentarer
Postat av: Malin E

Underbart att läsa Evve! <3 Och jag vet att det är svårt att inte stressa över vikt (även om man har en BM som "inte" tjatar ;) men så länge dom verkar pigga och nöjda så är det oftast bra! Kram!

2010-10-18 @ 06:14:47

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0